RODENTICIDER MOT RÅTTOR OCH MÖSS - FARAN MED GIFTER, MODERNA ALTERNATIV

Giftiga beten är fortfarande en del av grundutrustningen hos de flesta skadedjursbekämpare idag. Men deras användning begränsas alltmer av rättsliga krav. Även i revisioner enligt IFS Food, BRC, AIB, detaljhandelsrevisioner och särskilt i hållbarhetsstandarder används koncept som HACCP och IPM som grund för utvärdering och deras genomförande förutsätts. Som en följd av detta måste skadedjursbekämpare tänka om – åtminstone om de vill arbeta som tjänsteleverantörer för stora och välkända företag.

I denna artikel ger vi information om bakgrunden till de senaste årens lagändringar – betydelsen av miljöskador och sekundär förgiftning. Vi diskuterar också moderna alternativ till rodenticider för bekämpning av råttor och möss, så att du är väl förberedd inför framtiden när det gäller bekämpning av gnagare.

HUR FUNGERAR RODENTICIDER SOM RÅTT- OCH MUSGIFT OCH VARFÖR ÄR DE SÅ FARLIGA?

De aktiva substanserna i rodenticider är så kallade antikoagulantia, dvs. blodkoagulationshämmare. Efter intag förblöder förgiftade gnagare inom två till fem dagar. Under denna tid är de svaga, kan inte längre röra sig ordentligt och är lätta byten för sina naturliga fiender som rävar och rovfåglar.

De aktiva beståndsdelarna i rodenticider är:

  • ihållande (P)
  • bioackumulerande (B)
  • och toxisk (T).

Sådana så kallade PBT-ämnen bryts ned mycket dåligt i miljön, kan ackumuleras i levande organismer och är giftiga. Dessa egenskaper förklarar också varför de orsakar förgiftning hos andra djur och är så skadliga för miljön.

RODENTICIDER ORSAKAR SEKUNDÄR FÖRGIFTNING OCH FÖRGIFTAR DJUR SOM INTE ÄR MÅLARTER.

När rodenticider (med antikoagulantia) används finns det risk för att inte bara råttor och möss, utan även andra djur som inte är målet för bekämpningen (icke-måldjur), äter av giftbetena och därmed oavsiktligt blir förgiftade. Råttbete i kloaker kan till exempel hittas och ätas av hundar.

Förgiftade gnagare är dessutom ett lätt byte för rovfåglar som ormvråkar och ugglor och leder till andra gradens förgiftning (sekundär förgiftning) hos dem. Fiskar påverkas också och tar upp toxinet genom det vatten de lever i. Betydande mängder av den aktiva ingrediensen har redan upptäckts i rovfåglar, röda glador och rävar:

Visste du till exempel att flera tusen ton rodenticider sprids i Tyskland varje år? Dessa är främst avsedda för råttbekämpning i kloakerna. Men hur mycket av dessa toxiner som faktiskt hamnar i gnagarnas magar, hur mycket som sköljs bort och hur mycket som tas upp av andra djur är helt oklart.

Sekundär förgiftning är särskilt förödande när den försvagar och decimerar ett skadedjurs naturliga fiender. Skadedjuret har då större chans att sprida sig och ett angrepp är desto mer sannolikt. Mer gift sprids och den onda cirkeln fortsätter.
Detta förklarar också varför myndigheter som de federala miljökontoren i Tyskland och Europa måste begränsa användningen av rodenticider mer och mer. Som ett resultat av detta uppmanas tjänsteleverantörer och företag mer och mer strikt att förlita sig på alternativ. Men hur ser de egentligen ut?

RODENTICIDER I LAGSTIFTNING OCH STANDARDER

Rodenticider får inte längre användas för permanent bete enligt biocidförordningen 528/2012. Det innebär att gnagare inte får bekämpas kontinuerligt och förebyggande med gifter.

I en publikation från 2018 framför Federal Environment Agency dessutom följande synpunkter:
“Antikoagulantia [detta är det kemiska namnet på rodenticider, red anm] kan orsaka smärta och djurlidande genom att framkalla inre blödningar. Deras användning är också motiverad av detta skäl endast om alla tänkbara åtgärder har vidtagits i förväg för att begränsa gnagarangreppet och det inte finns något alternativ till användning av biocider. “

Dessutom ger DIN 10523 grov vägledning om rätt förfarande för skadedjursbekämpning:

  1. Förebyggande åtgärder ? Hålla skadedjur borta, stöta bort dem, beröva dem deras försörjningsmöjligheter, upptäcka ett angrepp i ett tidigt skede
  2. Upptäckt av angrepp? Bestäm angreppsplats, angreppets utbredning, angreppets intensitet, angreppstyp
  3. Strid? Åtgärder för att utrota angreppet [mit Hinblick auf die Richtlinie des Umweltbundesamtes zunächst mit allen erdenklichen Maßnahmen abgesehen von Giften]
  4. Dokumentation ? Ansvar, medel, innehåll, trendanalyser, effektivitetsrapporter

Och IPM- och HACCP-principerna, liksom DIN 20523, kräver också en förebyggande strategi för skadedjursbekämpning. Gifter är acceptabla, om alls, endast i sista hand, när alla andra alternativ har uttömts.

ALTERNATIVA OCH FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER FÖR GIFTFRI BEKÄMPNING AV SKADEDJUR

Som redan nämnts föregår förebyggande och övervakning bekämpningen av ett akut angrepp. Om skadedjur inte har någon möjlighet att tränga in i dina lokaler och dessutom berövas sitt levebröd, finns det inte heller något angrepp som behöver bekämpas. Och om en råtta eller mus kommer in i lagret (till exempel via en leverantörspall) är målet att snabbt identifiera den och omedelbart vidta giftfria åtgärder.

I konkreta termer innebär hygienåtgärder till exempel följande:

  • Förvaringskoncept som säkerställer att varor inte blir stående för länge på hyllorna
  • Snabb destruktion av kasserade varor
  • Regelbunden grundlig rengöring
  • Ordnade arbetsflöden som håller miljön ren

Strukturella åtgärder beskriver tätning av dörrar, fönster, rännor, röröppningar etc.

Efter dessa grundläggande förebyggande åtgärder kommer den digitala skadedjursbekämpningen in i bilden. Genom att använda digitala slagfällor, giftfria övervakningsbeten och kameror för att upptäcka angrepp kan råttor och möss hållas i schack utan problem och helt utan gift. Även om digital skadedjursbekämpning har funnits i över 10 år är det fortfarande nytt för många.

I vår artikel om digital skad edjursbekämpning ger vi detaljerad information om de moderna lösningar som omvandlar en skadedjursbekämpare från en “lådöppnare” till en leverantör av rådgivningstjänster.

Naturliga och biologiska metoder som att bygga sittplatser för rovfåglar på en plats är också lovande alternativ till användningen av gifter. “Tillbaka till framtiden” är mottot här, eftersom naturliga metoder redan var kända för våra far- och morföräldrar. I vår artikel om biologisk och ekologisk skadedjursbekämpning kan du läsa om hur skadedjursbekämpningen återupptäcker och utvecklar dem idag.

SAMMANFATTNING

Rodenticider med antikoagulantia utgör en avsevärd risk för djur och miljö – och därmed i slutändan även för människor. Digitala alternativ har funnits länge, men de har blivit allt viktigare under de senaste åren under trycket av nya lagar och direktiv. Redan idag är användningen av rodenticider starkt reglerad. Skadedjursbekämpare som erbjuder moderna alternativ till sina kunder positionerar sig som värdefulla rådgivare på lång sikt. Så du har också nytta av en snabb omprövning.